Att känna meningsfullhet i arbetet – Kreativitetens betydelse för hälsa och innovation. Del 2(5) | TENTIO
Josefin Stendahl Josefin Stendahl
Published 1 year ago • Approximate 2 minutes

Att känna meningsfullhet i arbetet – Kreativitetens betydelse för hälsa och innovation. Del 2(5)

Under första avsnittet introducerade jag problematiken kring de ökade sjukskrivningarna och att forskningsinitiativ och resurser främst fokuserat på reaktiva åtgärder. Vilket leder oss till nästa fråga, nämligen hur vi kan arbeta proaktivt för att minska sjukskrivningar, öka medarbetares meningsfullhet i arbetet och på så vis även skapa möjlighet för innovationer och tillväxt. I detta avsnitt kommer jag introducera er till begreppet meningsfullhet i arbetet.

Vad är meningsfullhet och hur påverkar det arbetsplatsen? Meningsfullheten i arbetet kan vara huruvida en individ personligen anser arbetet vara betydelsefullt för sig själv eller andra individer samt hur andra värderar arbetet som viktigt. I mitt och Natalies examensarbete valde vi att definiera det som den anställdes upplevda meningsfullhet i arbetet vilket gör att meningsfullheten kan skiljas mellan olika individer. Vi valde att utgå ifrån delen meningsfullhet i teorin KASAM och modifiera den till meningsfullhet i arbetet.

KASAM består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky, forskaren bakom teorin menar att meningsfullheten är den viktigaste komponenten och att begripligheten och hanterbarheten är beroende av den. Utan meningsfullhet finns ingen entusiasm för att skaffa sig den kunskap och de resurser som krävs för att klara uppgiften. Det som är viktigt för meningsfullheten på arbetsplatsen är motivationsfaktorer, värderingar och positiva aspekter såsom visioner, mål, förmåner, rättvis behandling, relationer till kollegor, variation i arbetet, trivselfaktorer och självkänsla.

Andra studier har hittat att individer som ser sina arbeten meningsfulla känner sig mer motiverade och uppskattade på sina arbetsplatser. Det kan även ge vinster i att dem som är engagerade i sina arbeten inte i lika stor grad blir påverkade för utmattningssyndrom eftersom att arbetsengagemang och utbrändhet anses som motpoler till varandra.

Ytterligare en sak att betona är kommunikationens betydelse. Studier har visat att kommunikation oavsett om det är positiv eller negativ när den kommer från överordnade har ett positivt samband med välmående hos arbetstagare till skillnad från kollegor då endast den positiva kommunikationen korrelerar med välmående.

Det innebär att all kommunikation från överordnade är bra, oavsett om den är positiv eller negativ. Kanske beror det på att medarbetarens syns och uppmärksammas.

/ Josefin Stendahl

Läs alla inlägg

Expolre tags